KRÖNIKA

Katastroferna avlöser varandra. Men gör vi oss själva en kommunikativ björntjänst?

En snabb titt i dagens tidningar visar att mängderna plast som vi använder är ett reellt hot mot havets djurliv, att IPCC överskattar naturens motståndskraft, att politiskt käbbel kostade de amerikanska skattebetalarna 155 miljarder SEK (3 gånger kostnaderna för att rädda en bank under finanskrisen) osv. Katastroflarmen avlöser varandra och medier, politiker, forskare och opinionsbildare är alla snabba på att utnyttja detta för att skapa uppmärksamhet.

Men är detta den typ av kommunikation som vi bör fokusera på om syftet är att vi gör fel och därmed måste ändra på oss? Snarare kanske det är så att, om syftet är reell förändring, vi måste ta oss själva i kragen och börja kommunicera lösningar istället för att endast prata om problem.

Om jag säger till dig ”Ät inte godis, du får hål i tänderna!” så kanske du skär ned på ditt godisätande. Samma sak kan ske om jag använder argumentet att godiset innehåller farliga färgämnen eller att chokladen producerats på ohållbara och under hemska förhållanden. Alla tre argumenten vädjar på något sätt till din inre etiska kompass och självbevarelsedrift. Jag vill få dig att inte äta godis då det antingen är farlig för dig själv och andra eller för miljön.

Problemet med denna typ av kommunikation och uppmaningar, vara sig vi pratar om att sluta äta godis, byta kaffesort eller förändra sina resevanor, är att du som kommunikatör och utsändare av budskapet skriver andra på näsan. Din kommunikativa huvudpoäng är att visa hur det jag gör som mottagare är fel och förkastligt. Förändring är något som vi instinktivt värjer oss emot och att då få sitt eget beteende och val utpekat som felaktigt och oetiskt blir därmed, mer eller mindre medvetet, något av en chock.

Hur kommunicerar du hållbarhet? Som katastrofscenario eller som en ny, skön värld?

Det är ur detta perspektiv inte särskilt konstigt att en hel del väljer att inte ”tro” på forskning gällande den förstärkta växthuseffekten då vår påverkan på växthuseffekten berör så fundamentala delar av våra liv och vår livsstil (så som transport, mat, resor, energianvändning m.m.). Med tanke på hur länge vi nu har kommunicerat katastrofscenarier och, helt ärligt, väldigt lite har hänt kanske de är dags att vi tar oss själva i kragen och börjar fundera över nya sätt att kommunicera förändring.

Om jag istället för att kommunicera det felaktiga i det du gör istället väljer att fokusera på det positiva, kan det då gå att nå en snabbare förändring? Låt oss prova, vilket av följande argument ”biter” bäst på dig?

”Konventionellt odlad mat kan innehålla stora mängder bekämpningsmedel”

”Ät mer ekologisk frukt och grönt! Det är nyttigare, näringsrikare och bättre för miljön!

På samma sätt som att den andra meningen är milsvida mer positiv är även följderna om fler valde att äta mer ekologiskt producerad mat. På samma sätt bör företag också tänka i sin produkt- och tjänsteutveckling. Det vill säga: Hur kan vi ta fram en tjänst eller produkt som bidrar till lösningen istället för att vara en del av problemet?

Här kommer därför en direkt uppmaning till alla er som kommunicerar miljö- och hållbarhet: Fokusera på lösningen! Beskriv gärna problembilden men fokus ska vara på att kommunicera det beteende/utveckling som leder till lösningen, utan skuldbeläggande eller pekpinnar. Gör ditt budskap så lockande att alla vill vara en del av det!

Henric Wahlgren

comments powered by Disqus

INNEHÅLL

Det här får du som medlem i Miljöjouren

Forum

FORUM

Ny inspiration genom erfarenhetsutbyte med kollegor.

Läs mer»

Miljöjourens forum är till för att hjälpa och stödja andra som arbetar med miljöfrågor i bolag eller andra organisationer, som till exempel miljösamordnare.
Frågor och svar

FRÅGOR OCH SVAR

Snabba svar på dina miljöfrågor.

Läs mer»

Ställe en fråga och få svar inom 24 timmar. Som medlem i Miljöjouren har ni har 3 fria frågor/år.
Kunskapsbank

KUNSKAPSBANK

Tillgång till mallar och goda exempel.

Läs mer»

Miljöjourens kunskapsbank är en faktasamling som är till för att hjälpa och stödja andra som arbetar med miljöfrågor i bolag eller andra organisationer, som till exempel miljösamordnare.
Lagstiftning

LAGSTIFTNING

Tillgång till svensk lagstiftning med sökfunktion.

Läs mer»

Här kan du söka lagar direkt från Regeringskansliets rättsdatabaser.

MILJÖNYHETER