KRÖNIKA

Kommunikation; det svåraste som finns

Kommunikation är svårt. Att sprida information är busenkelt. Ofta misstas att sprida information för just kommunikation. Skillnaden består i att information skickas ut med en förhoppning om att budskapet går fram. En kommunikation uppstår när budskapet gått fram, tolkas på det sätt som det var tänkt och leder till en önskvärd handling. Lika viktigt att tänka på när du kommunicerar med din partner som när du är en stor intresseorganisation som vill göra allmänheten uppmärksam på att vi borde ät svenskt kött.


Tänk dig in i följande vardagliga händelse; du och din partner har ätit en gemensam måltid, som du tillagat, och det är dags att duka av, diska upp för att sedan ta tag i övriga vardagliga sysslor. Du känner att just denna disk får din partner ta hand om då du lagade måltiden. Din partner är av naturen lite bekväm av sig och du upplever ofta att du är den som får tjata för att få något gjort. Ett vanligt sätt är just att tjata, d.v.s. du säger åt din partner att ta hand om disken efter måltiden medan du, sur över att f-n i mig aldrig något sker av sig självt, dammsuger boendet frenetiskt och muttra bittert för dig själv. Din partner i sin tur lackar ur på att det ”alltid ska va ett förbannat tjat” medan disken tas omhand. Gemensamt sura sätter ni er sedan i soffan för att titta på det där programmet som ni båda vill se. Inte många ord utväxlas mellan er. I detta läge har vad vi i folkmun kallar ”dålig stämning” uppstått.

Hushållsarbete: En vanlig källa till slitsamma diskussioner

Känns situationen igen? Låt oss ta ett steg tillbaka och analyserar vad det är du vill ha ut av situationen.

1. Uppskattning: Du vill ha uppskattning för att du lagat maten och ett rimligt sätt att visa detta på, enligt dig själv, är att din partner tar hand om disken.

2. Tid till annat: Du har koll på att boendet behöver städas och vill ta tag i detta. Att din partner då tar hand om disken möjliggör att du potentiellt hinner kolla på programmet ni vill se.

Många av oss väljer att stanna här. Alltså när vi har analyserat vad vi själva vill ha ut av vår kommunikation. Vi vet vad vi vill och vad vi vill att vår kommunikation ska leda till för handling. Verkställ! Problemet är bara att denna typ av ”kommunikation” inte är en kommunikation utan en order (även kallat utsändande av meddelande).


Men låt oss, bara för skoj skull, analysera vad mottagaren av kommunikationen befinner sig i för situation och hur mottaglig denne är för olika typer av kommunikation. Partnern är något bekväm av sig, drar sig för att göra något hemma om det går att undvika och vill helst parkera sig själv framför burken så fort som möjligt. Att tjata på partnern är ett, beprövat, sätt att få saker gjorda men det tär på relationen.


Låt oss då ponera att du utnyttjar din partners drivkrafter i din kommunikation. Då skulle kommunikationen istället kunna sätt ut såhär:


”Just det! Jag kom just på att det är [INFOGA VALFRITT FAVORITPROGRAM] på TV om en timme. Men vi skulle behöva dammsuga för det är så skitigt… Skulle du kunna ta hand om det sista av disken så tar jag och dammsuger så hinner vi klart tills programmet börjar? Det hade varit så härligt att kunna mysa ned med en kopp te tillsammans.”


Den första uppenbara skillnaden är att kommunikationen ovan är, till skillnad för den första versionen, just en kommunikation. Det är ett meddelande utskickat med hänsyn taget till sin målgrupp i syfte att skapa en vilja att göra det meddelandet uppmanar till. Betoningen läggs på belöningen och mottagarens insats sätt i perspektiv till avsändarens insats.

Det är en enkel beskrivning över hur viktigt det är att kommunicera ett syfte, hur vi ska göra för att nå syftet och vad det är vi vill ska genomföras.

För att ta ett, någorlunda, aktuellt exempel från det verkliga livet kan vi titta på LRF:s kampanj för svenskt kött under Gripenskolan i Nyköpings vegetariska dag.

Bakgrund:
- Gripenskolan (en kommunal skola) har valt att inför köttfria dagar en gång i veckan. Detta har lett till viss förbittring bland en del elever men främst bland föräldrar och inte minst hos den lokala LRF-avdelningen.


- LRF å sin sida är bittra (med all rätt) över att svenskt kött gång på gång prisas ut i offentlig upphandling och anser att Sveriges strikta (och mycket lovvärda) djurskyddslagstiftning medför för höga kostnader för bönderna vilket gör att dessa inte kan konkurrera på lika villkor.


LRF vill få fram hur viktigt det är att äta svenskt kött och faktum är att detta är något som vi alla bör hörsamma för det är en stor skillnad mellan svenskt och europeiskt kött. Att de då väljer att servera hamburgare utanför Gripenskolan under skolans köttfria dag är ett tilltag som dagens ungdom skulle definiera som ett ”epic fail” (Läs: Inte så bra gjort).


Vi kan helt bortse ifrån talespersonen från LRF:s uttalanden om tjejers utseende och kreatur kontra människors flatulens. Låt oss i ställa fokusera på tilltaget som sådant. LRF vill att svenskt kött äts framför utländskt kött då det svenska köttet är producerat under djurhållningsmässigt bättre förhållanden (sant), att det stärker lokalekonomin (sant), att vi behöver våra öppna landskap för den biologiska mångfalden (till viss del sant). Baksidan är att det svenska köttet är dyrare.


Gripenskolan å sin sida vill ha en köttfri dag då det är nödvändigt ur ett klimatperspektiv (sant), hälsosammare (till viss del sant) och för att det säkerligen är billigare (sant).

Om LRF då tagit sin mottagares behov i beaktning vid utformandet av kommunikationen kunde den, kanske, sätt ut såhär istället:


”Ett mycket bra initiativ Gripenskolan! Vi på LRF önskar att fler skolor valde att ha en köttfri dag i veckan. Det är viktigt ur ett klimatperspektiv och bra för plånboken. Vi på LRF vill slå ett slag för att fler svenska grödor gör intåg på tallriken men även det svenska köttet. Vi i Sverige har bland den bästa djurskyddslagstiftningen i världen vilket gör att våra djur oftast mår mycket bättre och har ett värdigare liv än sina europeiska motsvarigheter. Det är bland annat detta som gör att europeiskt kött kan vara så mycket billigare. Tänk om fler skolor gjorde som Gripenskolan! Då kunde vi minska vår påverkan på vår miljö samtidigt som vi avsätter resurser för investeringar i utbildning och bättre mat, till exempel kött utan tillväxthormoner och antibiotika från djur som sluppit lida.”


Så, nästa gång du ska förmedla ett budskap – som företagare, intressent, kund, kollega eller partner – fundera över vad du vill få fram men även vilka drivkrafter din mottagare har. 


Lycka till!

//Henric Wahlgren, affärsområdesansvarig Miljökommunikation, Envima

 

Henric Wahlgren

comments powered by Disqus

INNEHÅLL

Det här får du som medlem i Miljöjouren

Forum

FORUM

Ny inspiration genom erfarenhetsutbyte med kollegor.

Läs mer»

Miljöjourens forum är till för att hjälpa och stödja andra som arbetar med miljöfrågor i bolag eller andra organisationer, som till exempel miljösamordnare.
Frågor och svar

FRÅGOR OCH SVAR

Snabba svar på dina miljöfrågor.

Läs mer»

Ställe en fråga och få svar inom 24 timmar. Som medlem i Miljöjouren har ni har 3 fria frågor/år.
Kunskapsbank

KUNSKAPSBANK

Tillgång till mallar och goda exempel.

Läs mer»

Miljöjourens kunskapsbank är en faktasamling som är till för att hjälpa och stödja andra som arbetar med miljöfrågor i bolag eller andra organisationer, som till exempel miljösamordnare.
Lagstiftning

LAGSTIFTNING

Tillgång till svensk lagstiftning med sökfunktion.

Läs mer»

Här kan du söka lagar direkt från Regeringskansliets rättsdatabaser.

MILJÖNYHETER