KRÖNIKA

Vad kostar det? Och vad (varför) ska jag betala...?

Betalar vi verkligen det rätta priset för vad vår livsstil kostar? Denna fråga är det många forskare och insatta som diskuterar och utreder. Just frågan vad något kostar blir många gånger en fråga utifrån betraktarens synvinkel. Vi kan argumentera för att vi egentligen inte kan sätta ett pris på konstnärligt skapande, t.ex. en tavla, en bok eller ett musikstycke, men vad som är mer intressant är att diskutera mer materiella saker som våra prylar och vår livsstil.


Är det så att vår livsstil faktiskt är subventionerad och vem är det i så fall som betalar, och varför?


Nicholas Stern kunde tydligt visa med Stern-rapporten hur vi kan ”spara” pengar i form av minskat BNP-bortfall i framtiden genom att motverka potentiellt skadliga klimatförändringar idag. Rapporten menar att om vi idag investerar endast 1 % av globalt BNP för att motverka stora klimatförändringar (genom t.ex. satsningar på grön energi) kan vi undvika att förlora mellan 5 – 20 % av globalt BNP t.o.m. år 2100.


På senare tid har även rapporter om hur viktig den biologiska mångfalden är för vår ekonomi producerats. En mycket uppmärksammad rapport är TEEB – The Economics of Ecosystems and Biodiversity – producerad av FN-organet UNEP. På frågan om vad det skulle kosta att stoppa förlusten av biologisk mångfald sade en av författarna Pavan Sukhdev att de mest aktuell siffrorna säger 45 miljarder dollar. Detta kan jämföras med vad det under finanskrisen kostade att rädda EN skotsk bank... Och varför är då den biologiska mångfalden viktig? Bara värdet av biologisk mångfald och den nytta ekosystemtjänsterna utför gratis, t.ex. vad gäller pollinering, är tillsammans värt i runda slängar 29 900 MILJARDER kronor, årligen.


I ett tredje led kan vi titta på våra prylar och företagande. En ny studie gjord på den amerikanska lågpriskedjan Walmart visar att amerikanska skattebetalare, i snitt, ”betalar” 6 000 USD (ca: 39 000 kr) årligen per anställd hos Walmart. Hur kan detta komma sig? Jo, enligt studien tvingar kedjans låglönepolicy de anställda att utnyttja skattefinansierade och statligt subventionerad sjukvård och bidragssystem för att få sina liv att gå ihop.

När jag handlar kan jag ibland slås över hur billiga vissa saker är. Hur kan en skrivare t.ex. kosta knappa 500 kr när en ny bläckpatron går på ungefär 130 kr…? Något är snett och det är smärtsamt tydligt att vi konsumenter inte betalar sakers verkliga pris. Exemplen ovan berör heller inte vad produktionen av våra prylar ”kostar” i form av mänskligt lidande. Hur värdesätter vi de liv som gick till spillo och det lidande som detta gav upphov till i Bangladesh när textilfabriken kollapsade tidigare i våras? Kanske kommer denna typ av studier att börja produceras framöver också, fast jag tvivlar starkt.

Om det är något vi kan lära oss av forskning så som Stern- och TEEB-rapporten så är det att vi måste tänka om och tänka nytt när det kommer till hur vi mäter och värderar saker och ting. Men vi får akta oss för att stirra oss blinda på siffror och statistik för dessa allena kan inte ge oss hela sanningen. Albert Einstein lär ha sagt: ”Det är inte allt som kan räknas som räknas, och inte allt som räknas som kan räknas” och Mark Twain ska ha sagt: ”Det finns tre typer av lögner: Lögn, förbannad lögn och statistik”.

Men Einstein lär även ha sagt: ”Inget problem kan lösas med samma nivå av medvetenhet som skapade det.” Med andra ord kan vi inte fortsätta att använda endast BNP som ett mått på utveckling, eller endast betyg som ett mått på kunskap, eller endast ett företags vinst som ett mått på framgång. Lika lite som vi kan värdera en människas liv, lycka, en arts fortlevnad eller tillfredställelsen av att göra en god gärning. För idag är den krassa sanningen den att det är vi som samhälle, art och vår natur som får bära den subventionerade kostnade av vår livsstil, vilket drabbar oss alla negativt.

Kort och gott, vi måste se bortom gängse normer om vi vill skapa en varaktig och hållbar förändring för alla. En bra start är att fundera över hur vi värderar saker och ting och när vi låter denna värdering styra våra beslut.

 

//Henric Wahlgren

Miljökonsult på Envima

Henric Wahlgren

comments powered by Disqus

INNEHÅLL

Det här får du som medlem i Miljöjouren

Forum

FORUM

Ny inspiration genom erfarenhetsutbyte med kollegor.

Läs mer»

Miljöjourens forum är till för att hjälpa och stödja andra som arbetar med miljöfrågor i bolag eller andra organisationer, som till exempel miljösamordnare.
Frågor och svar

FRÅGOR OCH SVAR

Snabba svar på dina miljöfrågor.

Läs mer»

Ställe en fråga och få svar inom 24 timmar. Som medlem i Miljöjouren har ni har 3 fria frågor/år.
Kunskapsbank

KUNSKAPSBANK

Tillgång till mallar och goda exempel.

Läs mer»

Miljöjourens kunskapsbank är en faktasamling som är till för att hjälpa och stödja andra som arbetar med miljöfrågor i bolag eller andra organisationer, som till exempel miljösamordnare.
Lagstiftning

LAGSTIFTNING

Tillgång till svensk lagstiftning med sökfunktion.

Läs mer»

Här kan du söka lagar direkt från Regeringskansliets rättsdatabaser.

MILJÖNYHETER